Efter Berlinresan -07 bestämde vi oss för att det var dags att variera oss och välja ett annat resmål under -08. Vi började lite löst att planera att köpa en gammal väl insliten Vaz Lada 2105, dra på oss pälsmössorna och köra genom den ryska vintern mot Moskva. Planerna rann ut lite i sanden och när våren närmade sig var vi återigen riktigt sugna på ytterligare en resa till staden där spionage mellan öst och väst pågick utan avbrott i 40 år samtidigt som Stasi höll östberlinarna i ett järngrepp med hjälp av avlyssning, övervakning och arresteringar.

Torsdag 22 maj:
Eftermiddag: Vid 18 tog jag mig med Sterling Airways från Stockholm, där jag varit på ett tvådagars seminarium på KTH, till Kastrup. På Kastrup mötte jag Ola och vi fortsatte med Sterling därifrån till Tegel i Berlin.
Kväll: I behaglig vårvärme åkte vi buss från Tegel till Kurfurstendamm i Västberlin där mina föräldrar för tillfället bodde på ett hotell. Vi hämtade upp en kamera där innan vi fortsatte med U-bahn till vårt hotell Upstalsboom i Friedrichshain i Östberlin. Checkade in klockan 23. Gick sedan en kort promenad till restaurangerna och barerna kring Simon Dach Strasse. Där blev det varsin öl och lite mat innan det var dags att samla energi inför morgondagen.

Fredag 23 maj:
Förmiddag: Efter frukost stack vi upp till shoppingkvarteren kring Hackescher Markt där vi tog en lattepaus. Vi fortsatte sedan till Palast der Republik som varit under rivning i flera år. Arbetet höll fortfarande på för fullt. Promenaden fortsatte längs Unter den Linden till Friedrichstrasse där vi som vanligt skulle titta in i några butiker, bland annat Mini Berlin. 
Eftermiddag: Vid 15-tiden blev det lite shopping i väst och varsin currywurst. Vi gick in på Story Berlin vilket är ett museum över Berlins historia. Det var mycket snyggt uppbyggt och väldigt intressant. I parkeringsgaraget många meter under markytan finns en atombunker som skulle skydda några tusen vanliga berlinare under Kalla Kriget vid händelse av atomvapenattack. Museet gav en guidad tur i bunkern, vilken vi förstås hängde med på.
Kväll: Vid 21-tiden var vi tillbaka på hotellet och tog det lugnt en stund. Vid 22.30-tiden stack vi upp till Alexanderplatz för att kolla runt vad som hände där denna fredagskväll. På Oranienburgerstrasse åt vi på en indisk restaurang innan vi åkte tillbaka till hotellet.

Lördag 24 maj:
Förmiddag: Om Tyskland vunnit andra världskriget hade Hitler och Speer antagligen fått som de önskat avseende Berlins ombyggnad till det tyska storrikets huvudstad; Germania. Ombyggnader som totalt skulle ändra Berlins karta var under planeringsstadiet de 12 år nazistpartiet hade makten i Tyskland. Detta ämne presenteras av Berliner Unterwelten på en intressant utställning mitt i centrala Berlin, mellan Förintelsemonumentet och platsen för Führerbunkern. Utställningen som kallas "Mythos Germania - Shadows and Traces of the Imperial Capital" öppnade kl 11. Vi kom lite tidigt så vi fick sitta en stund i solen utanför och vänta. Som vanligt när det gäller museum och utställningar så måste man lägga många timmar för att göra utställningen rättvisa och för att kunna ta in all information, tid som man tyvärr oftast inte har.

Eftermiddag: Efter en timme gick vi upp på Unter den Linden och satte oss på Café Einstein en stund. Vi tog oss upp till Weinmeisterstrasse och affärskvarteren en stund innan Ola åkte till hotellet för att se på Fi-kvalet medan jag tog en lång promenad mot Prenzlauerberg. Jag passerade den gamla kyrkogården där Rosenthalerstrasse korsar Auguststrasse. På kyrkogården ligger tyska soldater från slaget om Berlin begravda. Den var liten och omgärdad av en mur. Stora träd täckte in platsen i skugga och de gamla gravstenarna stod utplacerade lite här och var. Platsen kändes som ett bortglömt hörn av staden. På en bänk satt en ensam något onykter man och vilade. 

Jag fortsatte min promenad som syfta till att undersöka kvarteren kring Kollwitzplatz där jag hört att de ska finnas massor av små coola butiker, restauranger och fik. När jag närmade mig såg jag att det stämde till viss del. Här fanns massor av folk, både i parken på Kollwitzplatz och på de otaliga restauranger som klädde gatornas sidor. Vädret var perfekt och solen värmde; säkert 25-30 grader. Tyvärr hittade jag inte särskilt många spännande butiker, och försöka hitta en plats på ett fik för att ta en paus var bara att glömma. Det var fullständigt fullt på alla uteserveringar. Jag gick vidare ut på Danziger Strasse där jag svängde ner mot tunnelbanestationen Eberswalder Strasse. Köpte en flaska vatten i en liten affär för att förbättra vätskebalansen innan jag tog tunnelbanan till Magdalenenstrasse där jag skulle möta Ola vid 15.30.

Magdalenenstrasse är ett namn som inte klingar alltför bra för gamla östberlinare. Här hade nämligen Stasi sitt högkvarter. Huvudbyggnaden där Stasichefen Erich Mielke hade sitt kontor är numera ett museum som står nästintill orörd sedan murens fall 1989. Museet består av tre våningar där Stasis verksamheter presenteras; tyvärr bara på tyska. Man kan få låna ett litet häfte med översättningar till engelska för den info som finns i de olika rummen. Det kändes som tiden stått stilla i rummen och trapphuset. Designen var helt i original 50-tals funktionell stil, påtagligt lik vår svenska gamla funkisarkitektur; möblerna, parkettgolven, gardinerna, elementskydden, de träbeklädda väggarna, takbelysningar och bordslampor.

Höjdpunkterna var Mielkes arbetsrum och rummen i anslutning till det, men framförallt det lika fikarummet med mörkt marmorgolv och små fikabordsöar med snyggt designade stolar och bord. Alla detaljer från t ex trappräcket till servetthållarna kändes väldigt äkta 50-tal. Tunna vita gardiner var fördragna för de stora fönstren så ljuset silades in i rummet. Vid en liten oansenlig kassadisk stod två fat med hembakade muffins och sockerkaka. Vi köpte varsin kaffe och sockerkaksbit och slog oss ner i de trivsamma snygga fåtöljerna och satte ner våra koppar och fat på det glasskivbeklädda ekbordet. En gammal tv stod i ett hörn och visade omväxlande en tysk och en brittisk dokumentär om Stasi. Vi satt ner en halvtimme och insöp stämningen. Jag hade inte räknat med att ett besök på just Stasi skulle vara så trivsamt, denna plats som under 40 år varit centrum för ett skräckvälde som hållit sina invånare i schack med hjälp av massor av hemliga metoder för avlyssning och spionage.

Vi lämnade lite motvilligt fikarummet och gick in i ett rum med ett stort stort bord med nitton stolar kring. Ena väggen var klädd med skjutpartier och skåp. Strax efter detta rum fanns ett litet rum som verkade ha fungerat som kapprum. Även här fanns snygga belysningar, stolar och bord.

Kväll: Vi tog tunnelbanan från Stasikvarteret till hotellet där vi var framme vid 19-tiden. Vid 20.30-tiden stod vi åter på Alexanderplatz. Anledningen till att vi ofta hamnar här är att det är en knutpunkt för U- och S-bahn. Dessutom är det en häftig östkänsla över byggnaderna och torget. Nu blev det en lång promenad för att hitta något bra ställe att äta på, lite för lång. Via Rosenthaler Strasse, Invalidenstrasse och Chauseestrasse hamnade vi på en thairestaurang vid korsningen Chauseestrasse - Torstrasse. Klockan var nu 22. Kvällen avslutades på Velvet Lounge på Oranienburgerstrasse.

Söndag 25 maj:
Förmiddag: Denna förmiddag skulle vi ta U-bahn långt ut i östra Berlin. Vi hamnade först i Lichtenberg, ganska långt ut i öst. Vi gick en kort runda men hittade inget spännande. Syftet var att försöka hitta områden eller platser som kändes genuint östberlinska. Med tanke på att vi hade lite ont om tid så bestämde vi oss för att åka tillbaka till Magdalenenstrasse, vilken också ligger ganska långt ut i öst, och ta en promenad därifrån längs Frankfurter Allée som längre norrut övergår i Karl Marx Allée. Vi gick inne bland de stora miljonprogramshusen, passerade en sliten förskola, lekplatser och parkeringsplatser; svängde ut till Frankfurter Allée igen och stannade till på ett helt nybyggt fik, tyvärr helt utan östkänsla. Därefter gick vi tillbaka till hotellet och hämtade ut våra väskor och tog U-bahn upp till bokhandeln på Unter den Linden.

Eftermiddag: Vi hade planerat att vara på Tempelhof strax innan 14 för att ev kunna gå en guidad tur på den gamla anrika flygplatsen som ska läggas ner i oktober. Efter bara 10-15 minuter med tunnelbanan var vi framme vid byggnaden som är den tredje längsta i världen. Det var en typisk Tredje Riket-arkitektur. Den nazistiska örnen fanns kvar på ett antal olika ställen, dock förstås utan hakkorset som en gång i tiden suttit där. Väl inne i incheckningshallen kunde man tro att vi förflyttats tillbaka 50 år i tiden. Arkitekturen såg ut att inte ha ändrats mycket sedan 50-60-talen. Det var dessutom nästan tomt på folk i hallen; inte alls så packat som det är på dagens stora flygplatser. Det hade bara någon månad tidigare beslutats i en folkomröstning att Tempelhof ska läggas ner, redan i oktober -08.

Det visade sig att den guidade turen på flygplatsen var fullbokad, så vi tog tunnelbanan tillbaka till Café Einstein där vi satt någon timme innan det var dags att sticka tillbaka till Tempelhof för att checka in på flighten till Växjö. När jag väl passerat säkerhetskontrollen var jag helt ensam i denna del av flygplatsen. En lång svängd korridor sträckte sig genom byggnaden. I direkt anslutning till korridoren fanns små vänthallar med stora glasfönster ut mot landningsbanorna. Det var helt stilla och tyst och jag var helt omgiven av 50-60-talskänsla. Jag försökte föreställa mig hur det sett ut här för 50 år sedan; när folk annorlunda klädda satt och samtalade i väntan på flygresan. Jag inbillar mig att det var en behagligare tid att leva i; en tid då allt gick lite saktare. Plötsligt slets jag tillbaka till 2008 då den första av mina medresenärer kom in i vänthallen. Det var dags att flyga hem.

 

 

Promenad i Östberlin.

Palast der Republik under rivning.

Palast der Republik under rivning.

Tar bilder av rivningen som pågår på andra sidan gatan.

Miniaffären på Friedrichstrasse.

Nere i atombombsbunkern vid Kurfürstendamm.

Nere i atombombsbunkern vid Kurfürstendamm.

Alexanderplatz i nattljus.

Alexanderplatz i nattljus.

Vi tog en titt inne på Park Inn-hotellet på Alexanderplatz.

!!

I väntan på att museét Mythos Germania ska öppna.

Fika på Café Einstein på Unter den Linden.

Fika på Café Einstein på Unter den Linden.

På väg in i Stasis högkvarter.

Snygg 50-60-talsinredning.

Det charmiga lilla fiket där man får några få kronor kunde få kaffe och hembakad tigerkaka samtidigt som man tittade på dokumentärer om Stasi på tv.

Erich Mielkes kontor. Observera att dödsmasken av Stalin som låg på skrivbordet tidigare inte längre finns kvar. Den hade stulits någon vecka tidigare.

Dags att lämna Stasi och ta tunnelbanan in mot stan igen.

Tempelhof Flygplats. Örnen från krigstiden sitter kvar.

Tempelhof Flygplats.

Tempelhof Flygplats.

Gammal bild av Tempelhof Flygplats.

Tempelhof Flygplats.

Tempelhof Flygplats.

Gammal bild av Tempelhof Flygplats.

Tomma rum på Tempelhof Flygplats.

Tempelhof Flygplats.

Tomma korridorer på Tempelhof Flygplats. På väg hem igen.