Efter två veckors hård trekking i Himalayas bergslandskap var det dags att avsluta Nepalresan med ett besök i nationalparken Chitwan. Värme, sol, god mat, djungel och spännande djur låg på schemat de kommande dagarna, vilka började med en hisnande bilfärd längs dammiga vägar söderut mot Indien.

Torsdag 29 okt, Katmandu-Chitwan NP:
Efter att ha landat i Katmandu strax över en timme tidigare, satt vi plötsligt i en liten japansk bil på väg genom ett nästintill kaosartat Katmandu. Det dröjde en bra stund innan vi kom loss från trafiken inne i de centrala delarna och kunde svänga ut på vägen söderut mot Indien. Vägen som är den enda som knyter samman Katmandu och Indien slingrar sig fram på bergssidorna. Massor, och då menar jag verkligen massor, av slitna lastbilar trafikerar vägen, som är så smal att den knappt tillåter två lastbilar att mötas. Det var förhållandevis få personbilar vi mötte, men desto fler motorcyklar. Grus och damm yrde i luften, och längs vissa sträckor var all grönskan längs vägen helt gråvit. Vi fick ibland kryssa oss genom vägens 20-30 cm djupa spår som var resultatet av tung trafik och regnvatten. Vi passerade hela tiden små skjul längs vägen där folk bodde och hade små affärsrörelser; restauranger och verkstäder. Hur de kunde leva i denna värld av damm och avgaser var svårt att förstå. Dessutom var "trafikreglerna" högst erfarenhetsmässigt uppbyggda. Att använda sig av svenska trafikregler här skulle vara totalt livsfarligt. Alla körde extremt fort, omkörningar skedde precis överallt; i hårnålskurvor, under möten, bland folkmassor, etc. Tutorna var med andra ord ett hett använt hjälpmedel. När mörkret föll på kunde man tro att lysena skulle tändas på bilarna, men icke. Inte förrän det var nästintill kolmörkt tändes lyktorna. Eftersom detta var den enda vägen till Indien var den mycket hårt trafikerad och trafikstockningar var mycket vanliga, då en lastbil fått punktering eller liknande.

Efter en väldigt speciell och upplevelserik fem timmars biltur genom det äkta Nepal nådde vi fram till vår lodge Tiger Camp i byn Sauraha på gränsen till nationalparken Chitwan. Nationalparken utsågs av UNESCO till världsarv 1984, och är en av Asiens bästa nationalparker för safari. Naturen är en mix av djungel, gräs- och flodslättland. Safari i Asien skiljer sig från Afrikansk genom att djurlivet i Asiens parker är betydligt skyggare och har dessutom större möjligheter att förbli osedda pga växtligheten i form av skog och högt elefantgräs. Djurlivet består av ett 50-tal däggdjursarter, bl a pansarnoshörning, elefant, leopard, och bengalisk tiger (dock antagligen ett mycket litet antal), samt cirka 450 fågelarter.

Det var sedan några timmar mörkt när vi kom fram. Vi fick nycklarna till vår bungalow och sträckte ut på sängen en stund innan vi gick till takrestaurangen och blev serverade kvällsmat. Vår lodge låg precis intill nationalparken, endast med floden Rapti som gräns. Vi satt på taket och njöt av värmen och alla djungelljuden. Det är något alldeles speciellt att sitta ute på kvällarna i djungeln. Några eldflugor vimsade omkring i trädet intill. Vilken kontrast mot de tidigare två veckornas hårda liv långt inne i Himalayas bergsmassiv.

Fredag 30 okt, Chitwan NP:
Det var alldeles tyst förutom djurlivet, och hade knappt börjat ljusna när jag steg upp klockan sex på morgonen. Jag satte mig en stund på verandan i den lätta dimman och insöp den friska luften när ljuset anlände.

Efter frukost gick vi ner till floden och fick tag på en av alla kanoter, urholkade trädstammar, som låg där. Den safariguide vi hade med oss i kanoten pratade om parken och de mängder av fåglar som levde kring floden. Kanoten gled sakta och tyst genom det lugna vattnet som kröntes av en nästan trolsk morgondimma. Solen värmde och dimman lättade ju längre vi gled genom vattnet. Efter någon timme styrdes kanoten intill stranden, strax intill där vi nyss sett en Gavial (en sorts krokodil). Vi steg i land och fortsatte till fots in i djungeln. Överallt fanns fem-sex cm långa röda och svarta skalbaggar i massor; i träden, på marken, och även på oss när man stötte i grenar. Det var omväxlande natur, ibland skog genom vilken man kunde se ganska långt, och ibland väldigt snårigt och svårframkomligt. Trots den tidiga morgonen och trädens skugga var det väldigt varmt, och fuktigt. Vi fick inte syn på särskilt mycket djur på de timmarna vi gick omkring i djungeln, några apor, fåglar, och insekter. Vi kom tillbaka till floden där en kanot kom och hämtade oss och tog oss till andra sidan där vår lodge låg.

Lunchen, i form av en risrätt med bl a nötter, koriander, tomat, och russin, serverades i skuggan på takserveringen. En stödvila efter maten var välbehövlig, jag kände fortfarande av en viss matthet från trekkingen. Vid 14-tiden hoppade vi på en buss som tog oss till en plats varifrån safariturer på elefant utgår. Vi två satt tillsammans med två andra på en elefant vilket blev väldigt trångt. Elefanten lunkade på genom skogen, passerade några vattendrag innan vi kom fram till en stor slätt med flera meter högt elefantgräs. Här omkring, gömda i växtligheten levde ett antal pansarnoshörningar som vi skulle försöka spåra upp. Det dröjde inte särskilt länge förrän en noshörning plötsligt dök upp i gräset. Det var en stor hane som vi följde ett tag tills vi fick syn på en hona med unge. På två andra elefanter intill satt några japaner som hela tiden skrek till varandra högljutt och skulle fota varandra. De brydde sig inte ett dugg om att vi hade noshörningar precis intill oss, utan betedde sig hela tiden på det där typiskt japanska barnsliga och, vågar jag säga, extremt töntiga viset som bara japaner gör. Till slut tröttnade vi efter att de betett sig så i de 40 minuter vi varit ute. Plötsligt tappade den ena tjejen på vår elefant tålamodet samtidigt som Öjje, och de skrek i munnen på varandra till japanerna att de skulle vara tysta. Japanerna blev knäpptysta och förblev det under resten av turen.

Resten av dagen tillbringade vi i byn och på lodgens uteservering. Solen gick ner och floden och djungeln på andra sidan var en perfekt siluett för solnedgångens alla färger. 

Lördag 31 okt, Chitwan NP-Katmandu:
Efter en tidig uppstigning tog vi kanoten över floden och gick till en parkerad jeep. Eftersom vi var första jeepen som gav sig iväg hade vi fördelen att inga andra bilar skrämt iväg de djur som eventuellt stod vid vägen. Vägen var en smal och bestod i stort av två spår genom grönskan. Ganska snart fick vi syn på en flock barking deer som tittade upp från den goda grönskan på marken när vi närmade oss. De stod still några sekunder innan de snabbt skuttade in i det höga elefantgräset. Vi hann inte köra långt förrän de plötsligt stod en gigantisk 3-tons pansarnoshörning fem meter från bilen, stor som en personbil. Hon stod under någon minut och stirrade på oss utan att röra sig. Plötsligt tar hon några snabba hotfulla steg mot oss; chauffören kör fram jeepen några meter och djuret stannar mitt på vägen och vänder sig om åt olika håll. Hon snurrar något varv och går sen sakta av vägen, in genom elefantgräset och försvinner. En fullvuxen noshörning känns betydligt större i verkligheten än när man ser den på tv eller på bild. Efter denna höjdpunkt på safarituren fortsatte vi inåt parken, och stötte på bl a vildsvin. mungo och massor av fåglar. Efter ungefär en och en halv timme stannade vi på ett center för uppfödning av gavialer, en krokodilart som är starkt utrotningshotad och bara finns på några få platser, bl a i Chitwan. Här fanns även en tiger som suttit många år i en bur. Hans mamma hade dödat några människor då sonen var med. Mamman hade avlivats men sonen hade satts i bur. Det var väldigt tydligt att den stackars tigern inte mådde bra av fångenskapen.

Efter några timmar till i jeepen körde vi tillbaka till floden och tog kanoten över för att äta lunch. Efter lunchen lämnade vi Chitwan och satte os återigen i bilen och åkte de fem timmarna tillbaka till Katmandu. Framme vid hotellet blev det en välbehövlig dusch innan vi gick och åt kvällsmat och kollade i affärer.

Söndag 1 nov, Katmandu:
Den sista dagen spenderade vi i Katmandu. Vi åt frukost på ett mysigt litet ställe som hette New Orleans. Maten var god och det var en lugn skön stämning såhär innan staden vaknat till liv. Vi gick genom Thamel till Durbar Square och strosade runt i gränderna och de gamla tempelbyggnaderna. Det var en slapp och skön dag; kollade i affärer, surfade på internetcafé, solade. På kvällen träffade vi Daniel, Therese och Maria och gick till en indisk restaurang som var mycket bra. Kvällen avslutades på en musikbar på en takterass.

Måndag 2-3 okt, Katmandu-Delhi-Växjö:
Vid middagstid tog vi oss ut till flygplatsen och checkade in vår packning. När all bagagehantering var avklarad såg vi till att få i oss lite lunch. Klockan 18.30 landade vi i Delhi där vi skulle stanna i transfer till klockan 05.45; många timmar av väntan och tristess. När vi äntligen lyft flög vi i sex timmar innan det var dags för mellanlandning i Istanbul där vi fick vänta fyra timmar på flyget till Köpenhamn. I Köpenhamn var det ytterligare väntetid på tåget som till slut äntligen tagit oss hem till Växjö. Elin kom och hämtade mig vid 21-tiden vid tågstationen.

Ännu en resa var till ända, och det skönt att komma hem, som det alltid är efter en resa. Efter cirka 40 timmar utan sömn var det nu dags för att få några timmar av den varan innan det var dags att kastas in i verkligheten igen klockan 08.00 kommande morgon; telefonmöte på jobbet  

 

I en bilkö någonstans längs huvudvägen mot Indien, och mot nationalparken Royal Chitwan som ligger på gränsen mot Indien.

Morgonsolen lyser upp den gamle mannens fårade ansikte.

Tidig morgon i Chitwan

Utrotningshotad Gavial i Rapti River

Vi är aningen slitna efter trekkingen i Himalaya. Skönt att slappna av med lite safari.

Ute på "walking safari". Vår guide har en lång pinne med sig som enda vapen mot eventuella djur.

En av alla de apor som hoppade runt högt upp i träden.

Spindelnät i morgonsol.

Dessa röda skalbaggar som var cirka 3-4 cm långa fanns i massor.

Noshörning med unge

Solnedgång nere vid floden, där vår lodge låg.

Kväll i Chitwan. Djungeln bara en bit bort.

Morgondimma.

Elefanter i morgondimma.

Spotted Deer.

Vägen in i djungeln.

En noshörning som plötsligt dök upp på vägen.

Vildsvin.

En stor mängd getingar kom flygande och satta sig i träden.

Utanför vårt rum i Chitwan. Safarin är över och bilresan tillbaka till Katmandu tar vid.